hej och hå, vilken dag säger jag bara..
började i morse med att jag sov över, ingen av mina snälla grannar väckte mig visst!;) haha. klädde iaf på mig och sprang till bussen som gick väldigt nära därpå..
kom till nolia, kollade på träningen och cyklade lite lätt.
sen efter träningen så ser jag att det ringt någon till min mobil, 090 nummer? hmprf.
dem hade iaf lämnat ett röstmed. så ringde och lyssnade. det var då min sjukhymn som hade ringt. han sa att han hade pratat med min skolsyster på morron och dem hade kommit överens om att det var bäst att jag fick träffa en rikti doktor idag, på en gång. kändes ju lite småkonstigt, eftersom han i fredags sa att det var för svullet för att bedömma, så vi skulle vänta till onsdag, värt. kände klumpen i magen redan då, det betydde ju faktiskt att han hade funderat över helgen, på mitt knä..
tog bussen till mimer för att ha några lektioner där. sen for jag till idrottsmedicin med jullan och peter, nervös som satnnnnn.
fick fylla i massa papper med massa, massa frågor. kändes inte bra då inte.
sen fick jag träffa en knädoktor och sedan en sjukgymnast.
så, fick min dom, eller nästan iaf. mitt knä är helt trasigt, få väl se efter magnetröntgen. skulle tydligen ha tur om minisken var hel. fyfaaan :((
så inväntar nu röntgen och sedan ev operation.
är alltså tillbaka på ruta ett igen, nejnejnej. jag vill inte.
åh bli typ rädd.
jag vill inte stå här på sidan längre, bara stå och se på när de andra lever min dröm.  jag vill ju också vara med, påverka och bara leva mitt liv, min dröm. jag vill spela innebandy.
nu får jag gå igenom allt igen.
botten är verkligen nådd nu, fy fan.
har gråtit hela dagen trorjag, nu känns allt bara som en dröm, lever som i ett vakuum.
helt sjukt känns det.


nu är det fotbollsgalan och en hemtenta som gäller, sen blir det att sova med myskillen.
upp tidigt imån som vanligt...
gonatt folket.
<3