Vill inte åka härifrån. Vill inte. Har ont. Ser hemsk ut. Har gjort långt ifrån allt här hemma som får mig att känna lycka. Vill stanna. Lyssnar på en låt nu som jag aldrig annars kan klara av att lyssna på, fråga fanny vilken det är. Gråter för att jag ser hemskt ut, för att jag kommer på mig själv göra andra besvikna, för att jag återigen lämnar så mycket som får mig att må bra. Nu kan jag inte skriva mer heller. Blir så ledsen när man märker att det finns underbara människor som ser på mig som något vackert och underbart, människor man aldrig kunde tänka sig. Ledsen på ett bra sätt. Det finns så fina människor. Imorgon ska jag ändra på mitt sätt att vara. Och att ta vara, på saker och ting.